Katastroflördag

Worn out tail rotor gear, a photo by leendeleo on Flickr.

I fredags var jag tillbaka med min veckas gamla helikopter som jag tyckte flög för dåligt. Ja, jag flög också för dåligt men det var nätt och jämt att den orkade hålla sig flygande stundvis. Och mycket riktigt var det fel på motorn, lika fel som på de övriga de hade inne. Jag blev uppgraderad till en bättre modell. Jag hann prova den några gånger i vardagsrummet på fredag kväll.

På lördag var jag sjuk. Liggandes-i-sängen-sjuk. Väldigt trist i kombination med det fantastiska vädret. Framåt kvällen blev jag lite piggare och beslöt att både jag och helikoptern behövde få lite friskluft.

Vad händer när man flyger en radiostyrd helikopter första gången? Jo, man landar lite hårdare än man ska. Tredje landningen provade jag att klippa lite gräs när jag ändå höll på, vilket slutade i en trasig länk och rotorfäste. Vid meket efteråt upptäcker jag också det som bilden visar, att ett drev till rotorn var utslitet, vilket kan ha något att göra med den hårda landningen.

Hologram

I helgen har vi varit en snabbis i Frankrike på bröllop. Det blev en intensiv helg och ett intensivt och spännande bröllop med 400 sittande gäster.

Både dit och hem flög vi över Frankfurt och tog tåg därifrån till och från Frankrike. På vägen tillbaka hände något mycket spännande på flygplatsen. Vid kön till säkerhetskontrollen stod en instruktör som berättade om säkerheten på flygplatsen. Men det var inte vilken instruktör som helst, utan ett hologram. Ett grymt hologram!

Själv blir jag jättenyfiken och vill gå fram och titta. Men L ramlar rakt ner i uncanny valley och vi blir tvungna att gå en omväg runt den stackars kvinnan som ser väldigt naturtrogen ut framifrån men inte syns om tittar rakt från sidan.

Jag ångrar mig att jag inte insisterade och tog fram kameran.

Senvinter i Skuleskogen

Rotvälta, a photo by leendeleo on Flickr.

Det blev lördag-söndag istället. Efter en lugn fredag var vi väl förberedda att ge oss ut i skuleskogen. Jag hade redan kollat med naturum gällande snödjup och vedstatus i stugorna och allt verkade lovande. Endast vädeprogrosen för söndag var lite tveksam.

Vi startade, som vanligt, vi södra entren. Gick därefter mot Slåttdalsskrevan men vek av för den obligatoriska toppturen på Slåttdalsberget. Obligatorisk eftersom utsikten över höga kusten är fantastisk härifrån, betydligt bättre än Skuleberget.

Nedstigningen kom att bli lite knivig. På den isiga skuggsidan och betydligt klippigare och brantare än promenaden på södra sluttningen.

Natten spenderade vi i stugan vid Tärnättvattnen. En liten enkel stuga på hällarna mellan två sjöar nedanför Slåttdalsskrevan. Gästboken vittnade om att föregående natt varit trångbodd och kall. Vi blev ensamma i stugan denna natt. Säkerligen p.g.a. morgondagens väder. Natten bjöd på ett fantastiskt månsken.

Förra året försökte vi göra samma tur med snörskor, då snön fortfarande var meterdjup. Sen start, trasig snösko och en vilsen extratur gjorde att vi till slut vände innan det blev för mörkt. I gästboken kunde många liknande historier hittas om oförberedda vandrare som gått vilse, glömt saker eller ramlat i vattnet. Priset tar utbyteststudenderna som, om de frös ihjäl i stugen, gärna ville att man gjorde en film liknande Into the wild om deras historia.

Andra dagen tog vi den branta vägen ner till Tärnättholmarna och sedan vidare mot Näskebodarna där lunch intogs. Efter lunchen diskade jag i bäcken men övergav det fort och byggde en ordentlig damm istället. En damm som det tog vattnet cirka tio minuter att tillintetgöra.

Påskbestyr

Kompost, a photo by leendeleo on Flickr.

Så var det äntligen dags för påsk. Denna kristna högtid som vi egentligen inte bryr oss om men tycker det är rätt schysst att få fyra dagar ledigt.

Det var meningen att vi skulle åka till Skuleskogen för en tvådagars vandring fredag till lördag men Ls kvällsjour drog ut på tiden och vi bestämde att inte stressa iväg på fredag.

Istället tog jag itu med omplantering av några krukväxter som väntat allt för länge. Och nu äntligen, sisådär två år efter dess invigning, var det dags att kontrollera resultaten av min balkongskompostering.

Och det blev bra. Riktigt fin jord kom ur den nedre luckan. L hade inte förväntat sig något resultat alls. Men naturen har gjort sitt och nu kan våra gamla tomatplantor komma till ny nytta. Enda problemet nu är att komposteringskapaciteten är alldeles för liten i förhållande till hushållet.